“Kolla inte åt mäns håll i kommunaltrafiken” säger hon, “för de kan få idéer”. Kvinnan som säger detta till mig skulle aldrig gett samma råd till en pojke. Jag vet att något är fel i det hon säger. Killarna jag känner får inga “idéer” oavsett om jag för bort blicken eller stirrar dem rakt i ögonen. Kvinnan lär mig att vara rädd. Jag accepterar rädslan. Undviker ögonkontakt med män på bussen. Drar bort benen när män sätter sig bredvid mig på tunnelbanan. Står med ryggen mot väggen på pendeltåget om många män är runt omkring.

Jag börjar fråga mina tjejkompisar om de upplevt samma sak, haft jobbiga upplevelser i kommunaltrafiken på grund av. män. En väninnas svar sammanfattar allt: “det har vi väl alla?”. Jag behöver inte be henne specificera vilka “vi” är.

När jag skriver det här blir jag arg på mig själv. Jag vet att alla män inte är farliga. Pojkar föds inte som hot mot tjejer. Men det är det här jag lärt mig: acceptera rädslan. Och män har lärt sig att de kan röra, prata med och behandla tjejer hur de vill. Så snälla föräldrar, för inte detta vidare. Lär inte döttrar att frukta, utan lär söner att respektera. Vi människor blir det vi lär oss att vara. Ändrar vi på det vi lär pojkar förändras också deras beteende. Men om vi fortsätter såhär så fortsätter flickor att acceptera rädsla, undvika ögonkontakt, dra bort benen och stå med ryggen mot väggen.

Parnian Karimi

Kurage – Ung krönikör

Projektet UNG Krönikör påbörjas under våren 2018 och är ett samarbete med tidningen MittiSolna där alla krönikor kommer publiceras. Vi söker dig som vill skriva om samhällsfrågor och viktiga ämnena som engagerar idag utifrån ditt perspektiv som ung. Är du intresserad av att skriva en krönika? Maila oss till: kurage@solna.se